Husandakt – Dagens avsnitt

Den 18 april

Du ska inte begå äktenskapsbrott (2 Mos. 20:14).

Även detta bud har Herren Kristus själv förklarat. Vilken välsignelse! Honom måste vi lyssna till, om vi vill bli saliga. Judarna behandlade det sjätte budet så som de gjort med det femte. De såg bara på den grova gärningen, att bryta äktenskapet. Sjätte budet lyder i en äldre översättning: Du ska inte bryta äktenskapet. De brydde sig inte om ifall hjärtat var fullt av förbjudna lustar och begär, bara de inte praktiserade dem fullt ut. Herren Kristus kommer nu med denna gudomliga förklaring: Den som ser med begär på en kvinna har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta (Matt. 5:28).

I ljuset av denna höga förklaring ska vi nu studera detta bud. Enligt Jesu tolkning har det en djup, andlig betydelse. Det räcker med ett orent begär för att bryta detta bud. Det riktar sig mot alla yttringar av det onda begäret, både inom och utom äktenskapet. Men vad betyder: Du ska inte bryta äktenskapet? Det ligger en djup insikt i detta, som går tillbaka till Guds ursprungliga tanke med människans liv och fortplantning. Han skapade människan till man och kvinna och fastställde äktenskapets heliga ordning, innan kvinnan var skapad. Grunden till sjätte budet finns i skapelsen och redan i Bibelns första kapitel: Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! (1 Mos. 1:27–28). Vidare står det: Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött (1 Mos. 2:24). Äktenskapet är ett heligt förbund, instiftat av Gud själv vid skapelsen. Gud lägger stor vikt vid detta bud. Du kränker Guds högsta rättsordning, om du på något sätt bryter äktenskapet. Du bryter det heligaste och intimaste förbund som människor ingått på jorden. Du river sönder det heligaste band som Gud själv knutit. Du orenar och förnedrar det mest sårbara, renaste och käraste förhållande som finns människor emellan. Som en skurk begår du ett brott mot Guds rättsordning. Lyckan gör du till olycka, välsignelsen till förbannelse. Mänsklighetens välstånd för tid och evighet vilar ju i hög grad på äktenskapet.

Gäller detta bud bara den som bryter sitt eget eller en annans äktenskap? Är sjätte budet bara till för de gifta? Nej, enligt Guds ordning gäller det alla människor utan undantag. När Herren Gud skapade människan till man och kvinna, drog han också upp en helig gräns mellan könen. Denna skiljelinje är en Guds ordning och därför lika helig och ofrånkomlig som själva äktenskapet. Den som överträder denna gräns i tankar, ord eller gärningar bryter mot det sjätte budet. Här säger den helige Guden även till alla ogifta: Du ska inte bryta äktenskapet. Denna utvidgade betydelse av det sjätte budet märks i Kristi egen utläggning: Den som ser med begär på en kvinna har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.

Du anser dig kanske för rättfärdig inför detta bud, eftersom du av rädsla för följderna inte omsatt dina begär i handling. Du har avhållit dig av fruktan för Guds dom och av rädsla för skam och förnedring. Men då är du redan en äktenskapsbrytare i Guds ögon! Du har redan begått äktenskapsbrott i ditt hjärta!

Någon vill mörda dig men gör det inte. Han är rädd för följderna. Är han bättre än en mördare, som fullgjort sin blodiga gärning? Nej, du skulle säga med rätta, att din fiende var rädd om sitt eget huvud, medan den djärve mördaren var modig nog att genomföra gärningen. Det är hela skillnaden. I själ och hjärta är de lika onda. Den skamlige äktenskapsbrytaren var inte så rädd som du för skam och dåligt rykte. Det är hela skillnaden mellan honom och dig, när du av rädsla avstått från att fullborda gärningen. Lika ofta som du haft begär, har du inför Gud i ditt hjärta begått äktenskapsbrott. Så förklarar Kristus detta bud.

Och efter de yrande nöjen
och efter de slocknande löjen
och efter de bristande banden,
o, säg mig, vad följer därpå? –
Ett avsked, som vållar mig smärta,
ett sorgset och blödande hjärta,
ett samvete, sårat och sargat,
som ej för Guds dom kan bestå.
Men efter en vandring i ljuset,
trots farorna, stormen och bruset,
och efter ett liv uti Herren,
o, säg, mig vad följer därpå? –
En vila så ljuv i Guds sköte,
ett saligt och fröjdefullt möte
med Jesus och alla hans vänner,
som nu för hans ansikte stå.