Rosenius teologi – Allan Hofgren

Rosenius teologi – nyevangelismen

av Allan Hofgren

Rosenius teologi präglades av Martin Luther, herrnhutismen och nyläseriet: Luther från 1500-talet, herrnhutismen från 1700-talet och nyläseriet från 1800-talet. Hos Luther hämtade Rosenius sin syn på rättfärdiggörelsen, hos herrnhutismen, en väckelserörelse från Tyskland, betoningen på Jesu blod och hans död på korset, och hos nyläseriet en ny betoning på Luther och herrnhutismen.

Grundpelarna i hans teologi
Man har karakteriserat Rosenius teologi med fyra ord: ”Kom som du är!” Det behövs ingen lång nådens ordning, omvändelsen kan ske momentant. Man kan på annat sätt uttrycka grundpelarna i Rosenius teologi:

* Bibeln som Guds ord
* Försoningen i Jesus Kristus
* Nåden och rättfärdiggörelsen

Viktigt var för Rosenius att poängtera att Jesus tog på sig all världens skuld, led straffet i syndarens ställe, ”köpte vår salighet med värdet av sitt blod”. Rättfärdiggörelsen går till så att människan, när hon av nåd tar emot syndernas förlåtelse, blir förklarad rättfärdig för Jesu skull. Jesus Kristus som ställföreträdare är ett tröstens ord till en botfärdig syndare.

I en av sina sånger skriver Rosenius: ”O vilka under helgonen äro: Leva i salighet, sucka så tungt.” Detta är Rosenius sätt att uttrycka den teologiska satsen: på en gång syndare och rättfärdig. Helt och hållet rättfärdig i Kristus, men på jorden fortfarande en som syndar. Ingen kristen är i praktiken syndfri, men all synd kan förlåtas.

När det gäller den aktiva helgelsen, betonar Rosenius den inte så starkt. Han var rädd för egenrättfärdighet, men manar till ett heligt och rent liv och stryker gärna under förmaningarna i Nya testamentet.

Pietistens betydelse
Rosenius teologi möter vi framförallt i tidskriften Pietisten, som Rosenius redigerade 1842-1868. I långa teologiska artiklar, bl.a. utläggning av Romarbrevet, kan vi följa Rosenius syn på viktiga bibliska begrepp. Efter Rosenius död kom artiklarna i Pietisten ut i en stor mängd böcker. En viktig källa till Rosenius teologi är också hans sånger. Rosenius samtida kunde i hans predikningar ta till sig tröstens ord, hämtade från Bibeln. Rosenius och hans meningsfränders förkunnelse har kallats nyevangelism.

En känd svensk kyrkohistoriker har sagt: ”Efter reformationen har ingen enskild svensk övat ett så omfattande och djupt inflytande på vårt lands religiösa och delvis allmänna fysionomi som Rosenius.”