Den 15 oktober

Liksom de många stod som syndare genom en enda människas olydnad, så ska också de många stå som rättfärdiga genom den endes lydnad (Rom. 5:19).

Adams olydnad ledde till en fällande dom för alla hans efterkommande. Och alla som tillhör Kristus genom tron döms rättfärdiga genom den endes lydnad. – Här framgår det klart vad Kristi rättfärdighet består i, nämligen i hans lydnad, genom att han personligen helt uppfyllde Fars vilja. Precis som syndafallet orsakades av en enda människas olydnad, så skulle det botas genom den endes lydnad. Hela Kristi liv på jorden från krubban till graven präglades av lydnad. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse, säger aposteln i Rom. 13:10. Kristus kände en fullkomlig kärlek både till sin Far och till oss människor. Av kärlek till oss och lydnad för sin Far kom han till jorden och blev vår bror. I samma kärlek och lydnad gick han omkring, gjorde gott och hjälpte alla. Genom Guds nåd skulle han smaka döden i allas ställe (Hebr. 2:9). Han blev lydig ända till döden – döden på korset (Fil. 2:8).

Bara en fullkomlig lydnad kunde frälsa oss från den fällande dom, som genom en endas olydnad vilade över oss. Denna Kristi fullkomliga lydnad täcker över vår ständiga olydnad! Alla heligas nöd och klagan är en följd av att de inte kan lyda Gud som de ville utan ständigt bryter mot hans vilja. Där anden är villig och helig, där är det medfödda fördärvet desto mer kännbart och tryckande och upplevs alltid som olydnad. All synd i hjärta och liv är olydnad mot Gud, oavsett om det är i tankar, begär, ord eller handlingar. Gud förbjuder allt detta onda i sin heliga lag. De troende är olydiga mot Gud, och därför blir de rädda, ängsliga och förskräckta. Se här! Mot all denna vår olydnad har nu Gud satt sin Sons lydnad. Hans lydnad ska vara vår! … så ska också de många stå som rättfärdiga genom den endes lydnad. Därför ställde Gud sin Son under lagen, för att friköpa dem som stod under lagen (Gal. 4:4–5).

Gud såg av evighet alla människor som fallna under synd och dom. Fördärvet var så svårt att ingen enda kunde fullkomligt lyda eller fullgöra lagen. Därför beslöt Gud av sin eviga barmhärtighet att själv lösa problemet. Hans Son skulle bli verklig människa men ändå leva i fullkomlig lydnad. Som ny stamfar för oss skulle han fullgöra lagen och bli en förbannelse för vår skull. Precis som vi blev syndare genom den förste stamfadern, skulle vi bli rättfärdiga genom den andre. Denna Kristi fullkomliga lydnad utgör den rättfärdighet genom vilken vi kan bestå inför Gud. ”Därför ser tron”, säger Konkordieformeln, ”på Kristi person, som den som är ställd under lagen. Han har burit vår synd och genom sin gång till Fadern i stället för oss fattiga syndare bevisat för sin himmelske Far en fullkomlig lydnad. Därmed har han försonat all den olydnad som bor i vår natur och som framträder i våra tankar, ord och gärningar. Denna vår olydnad tillräknas oss inte till fördömelse, utan vi får i stället förlåtelse av bara nåd för Kristi skull.”

Därför ska du och jag och varenda en som vill vara kristen tro Guds nåd. Du som känner dig djupt nedtryckt av din svåra olydnad, fatta tröst och säg: ”Kristi lydnad är min lydnad. Med min egen lydnad och rättfärdighet är det alldeles förlorat. Skulle jag dömas efter lagen, måste jag förtvivla helt och avstå från all tanke på salighet. Men Herren Kristus har blivit ställd under lagen och uppvisar en fullkomlig lydnad för att därigenom kunna friköpa dem som stod under lagen. För sin egen skull behövde han verkligen inte ställas under lagen utan han gick in under den för vår skull, i vårt ställe. Inte min utan hans lydnad är nu min enda rättfärdighet. Även då min nya människa vill vara lydig, är ändå min gamla natur full av olydnad. Min enda tröst är därför att Kristus var lydig i mitt ställe.”

På så sätt är detta en nyttig text. Men du säger: ”Vad hjälper det mig att Kristus är lydig, då jag inte själv kan vara det?” Jag svarar: ”Om inte Kristi lydnad är din, så är du evigt förlorad.” Här säger oss Herrens apostel att en endas lydnad ska göra oss rättfärdiga. Inskriv djupt i hjärtat dessa dyrbara ord: genom en endas lydnad. Annars måste vi på grund av känslans, samvetets och otrons ingivelser driva omkring som spån på ett stormfyllt hav.

Vilken salig tröst och trygghet för en fattig, uttröttad syndare att få vila vid denna fasta klippa, Guds eviga rådslut: Liksom de många stod som syndare genom en enda människas olydnad, så ska också de många stå som rättfärdiga genom den endes lydnad (Rom. 5:19).

Min äreklädnad, bröllopsskrud,
mitt hjärtas enda prydnad,
varmed jag ska bestå för Gud,
är Kristi blod och lydnad.
Uti Guds dom jag blir ej dömd,
för skulden är betald och glömd,
och jag är fri för evigt.