16 juli

… klädda i rättfärdighetens pansar. – Ef 6:14.

Pansaret, eller brynjan, var också det en viktig del av den forntida krigarens rustning. Pansaret bestod vanligen av metall och sträckte sig från halsen till midjan, där bältet tog vid.

Nu säger aposteln att även Kristi stridsmän ska vara klädda i ett sådant pansar, men inte av metall utan ett andligt pansar, till skydd för den inre människan.

Vad ska då detta pansar bestå av? Aposteln säger: av rättfärdighet – klädda i rättfärdighetens pansar. Rättfärdighet ska vara vårt pansar. Men nu talar Skriften om rättfärdigheten i två bemärkelser. Först den rättfärdighet som Kristus har tillräknat oss, med vilken vi kan bestå inför Gud. För det andra den rättfärdighet som syns i levernet, den nya lydnaden eller helgelsen som Anden verkar i vårt sinne och levnadssätt. Frågan är därför vilken av dessa två betydelser som aposteln här avser.

Av Första Tessalonikerbrevet – där aposteln också talar om vapenrustningen – kan man dra slutsatsen att han med pansaret avser båda betydelserna.

Han säger nämligen: iförda tron och kärleken som rustning och hoppet om frälsning som hjälm (1 Tess 5:8). Men undersöker vi saken närmare ser vi att han där enbart nämner de tre viktigaste frukterna av Andens verk i oss.

På samma sätt som han gör i Första Korintierbrevet för han samman tro, hopp och kärlek (1 Kor 13:13). I Första Tessalonikerbrevet sammanfattar han dem i pansaret och hjälmen, där hjälmen står för hoppet; pansaret är följaktligen tron och kärleken. Och när aposteln i vår text från Efesierbrevet räknar upp alla delarna av vapenrustningen, och då till slut talar om tron, syftar han på rättfärdigheten i Kristus: ta dessutom trons sköld (Ef 6:16).

Den mest korrekta tolkningen, som också Luther gjorde, verkar därför vara att med rättfärdighetens pansar avses här rättfärdigheten i levernet.